# Att hjälpa ger inte alltid ett gott samvete
Author: ElementOfLaughter

Känner att det är dags att skriva av sig lite här! Det hände något idag som jag har lite svårt att släppa och känner att detta är den säkraste platsen för mig att prata om det.  
  
Skulle gå iväg och hadla mjölk. På vägen dit möter jag en kvinna med ett litet barn, hon hade en bunt med rosor och gav en till mig. Hon frågade sen om pengar för att hon behövde mjölk till sina barn. Jag hade inga kontanter med mig men tänkte på ett inlägg jag faktiskt har sett här tidigare (nu minns jag inte vem det var som gjorde det men det var någon som hade tagit med en kvinna till affären och köpt kläder till henne) så jag berättade för henne att hon kunde följa med mig till affären så kunde jag köpa mjölk till henne där. Redan här så var ångesten rejält hög.  
  
När vi väl kom till affären så upptäckte jag till min fasa hur dyrt mjölk är (sån där mjölk för barn) och hon ville även ha blöjor. Min ekonomi är väldigt tajt, det är precis så jag har råd att mata mig och min katt. Så jag fick göra något jag har otroligt svårt för, jag fick säga nej när hon ville ha den stora förpackningen blöjor. Men hon hittade ett annat märke och mindre förpackning som var mycket billigare så jag gick med på att köpa den. Sen ville hon även ha kyckling att äta men jag fick dessvärre säga nej till det också. Men hon fick iallafall mjölk och blöjor.  
  
När vi kom ut ur affären så såg hon väldigt glad ut, hon kramade mig och gav mig en puss på kinden. Sen frågade hon efter kvittot om det är så att polisen skulle undra, så hon fick kvittot. Så gick jag hem.  
  
När jag var påväg hem och började tänka efter så började jag må riktigt dåligt. "Vad ska folk tycka om mig om de får reda på det här?!". Jag har en riktigt dålig ekonomi, det är precis så jag har råd att mata mig själv och katten. Vad ska folk då tro om de får reda på att jag har gett saker bara sådär till någon annan. Tänk om de tror att då kan de lura på mig att köpa vad som helst till andra. Jag tänker på hur jag så sent som för två veckor sen handlade mat med min mamma och hon betalade för att jag hade ont om pengar och här går jag och slänger iväg mina pengar bara sådär.  
  
Sen så har jag riktigt svårt för när folk jag inte känner går in i min personliga sfär så att säga. En person jag inte känner har precis kramat mig och pussat mig på kinden, det var ett tecken på uppskattning men ändå så gör det mig otroligt obekväm. Jag är väldigt försiktig för allt som har med bakterier och göra så bara jag har varit ute på en plats och tagit på något som någon annan har tagit på så tvättar jag händerna med tvål och använder handsprit när jag kommer hem. Jag minns hur hon berättade att en utav hennes barn har feber...

Jag gjorde det jag tyckte var rätt men ändå så känns det som att jag har gjort något fel. Min ångest vill inte gå iväg, jag mår fortfarande illa. Jag vill bara släppa det och gå vidare, men nu så vet jag inte ens om jag vågar gå till torget igen för det kanske händer igen. Så mår jag ännu sämre när jag tänker på det, jag känner mig som ett rövhål som mår såhär dåligt över att någon som uppenbart behövde hjälp bad om min hjälp. Jag sitte här och tycker synd om mig själv medan någon annan tigger pengar för att mata sina barn, det är så att jag mår illa över hur jag själv tänker.  
  
Jag vet inte riktigt vad man ska diskutera över detta men kände att det var skönt att kunna skriva om det någonstans. Vågar inte ta upp det med någon jag känner just utav rädslan att de ska döma mig, om inte för det jag gjorde så för hur jag tänker. Bara det att jag inte kan släppa detta är väl tillräckligt för att visa att jag inte är en så bra människa som jag kanske trodde när jag gjorde det. Och nu sitter jag här och tycker synd om mig för att jag mår dåligt och gör det bara ännu värre.

## Comment 1
Author: Mantissa

Vilken märklig situation. Undrar hur hon hade råd med alla rosorna, rosor är ju as-dyrt!

## Comment 2
Author: [Borttaget]

Din vilja var god, och det skall du känna dig stolt över. Även om du har det svårt så finns det de som har de värre, och du bör hjälpa dem så gott du kan utifrån de möjligheter som föreligger.  

Det kan aldrig vara fel att hjälpa, det är något du alltid kan bära med dig.

## Comment 3
Author: ElementOfLaughter

#1 Tänkte på det också men inte förrän i efterhand. Minns att jag såg på "Scam City" en gång där de gav barn blommor som de i sin tur gav ut för att sedan tigga. Men känner mig samtidigt elak för att ha ifrågasatt situationen.  
  
#2 Ja och hon verkade helt klart leva i en mycket svårare situation än mig och jag kunde ju trots allt hjälpa till en viss mån. Även om det finns delar utav situationen som jag ifrågasätter så hade hon trots allt ett litet barn i famnen som behöver mat och blöjor.

## Comment 4
Author: [Borttaget]

Även om det finns en tanke bakom så är det inte säkert att personens hjälpbehov inte föreligger. Jag tror att vi som människor mår dåligt av att ständigt ifrågasätta varandra, när alla gör sitt bästa så tror jag att vi alla som kollektiv mår bättre. 

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, bevingade ord som bär ej stor del sanning och vishet.

## Comment 5
Author: ChristianK

Äh, du gjorde en god gärning, var stolt över det. Det är en jobbig situation att hamna i, speciellt om man lider av social ångest. Jag skulle också tyvärr vara lite misstänksam om personen lurar upp en el inte.

Men det är ett sånt samhälle vi lever i, folk blir lurade på pengar till höger och vänster på olika sätt, så inte så konstigt att du har misstankar i bakhuvet. 

Sen kan jag väl tycka att någon som har det bättre ställt än dig kunde köpt varorna åt henne. Men de flesta ser nog de här människorna som parasiter tyvärr och skiter i dom.

Det var Memento Mori för övrigt som köpte kläderna 🙂

## Comment 6
Author: ElementOfLaughter

Det har du faktiskt helt rätt i! Det är nog lika bra att bara konstatera det och hoppas att kvinnan samt hennes familj mår bra.

## Comment 7
Author: ElementOfLaughter

#5 Det känns helt klart bättre efter att ha läst en del här, jag tog nog rätt beslut att hjälpa till ändå!  
  
Åh, så det var Memento Mori! Minns bara hur glad jag blev när jag läste inlägget! :')

## Comment 8
Author: [Borttaget]

Hehe, _noooo..!_ Hade precis kommit över "skammen" att jag hade skrivit det på den öppna delen av forumet.. 😃

Nämen, kul att det "inspirerade" dig och att du tyckte det var trevlig att läsa om. 🙂

Kan ju säga att jag kände nog ungefär som dig då också i efterhand, jag fick väl i för sig inga rosor men jag hade ändå lite tankar som "hon kanske bara lurar mig och säljer kläderna". 

Dessutom så jag jag ju lite bacill- och smutsskräck så jag höll också på att tvätta händerna och handsprit och duschade hur länge som helst och hela tiden mådde man så illa och skämdes över att man kände sig så "smutsig" för att en person som har det mycket värre än mig rörde och pussade min hand.. 🤦‍♂️

Och det är så mycket annat jag känner igen i det du skriver också, jag gick stora omvägar runt torget och jag undvek affären och jag har faktiskt inte sagt det till någon förutom här på forumet då så jag gjorde en lite 2:5 diet och prioriterade djurmaten innan min egna för jag vågade inte riktigt låna pengar av föräldrarna utifall att dom skulle fråga varför jag hade så lite.. 🤐 

Men jag skulle säga att när ångesten väl ger sig så kommer då må bra av att veta vad du har gjort för det var ju trots allt en väldigt fin gest och något att vara stolt över. 🙂

Lysande gjort av dig och särskilt med social ångest så jag ger dig ytterligare en ros. 🌺😉

## Comment 9
Author: ChristianK

#8 Whoops! Avslöjad! 😈😃

## Comment 10
Author: ElementOfLaughter

#8 Haha, men din godhet inspirerar andra så jag och säkert många andra är väldigt glada över att du delade med dig! :'D  
  
Skönt att höra att jag iallafall inte är ensam om alla de känslorna jag har känt idag! Bestämde mig till slut för att prata om det med några utav mina nära och två utav mina systrar berättade att de var stolta över vad jag hade gjort, då kändes det bra! :')

## Comment 11
Author: [Borttaget]

#10 Haha, "min godhet" låter väldigt konstigt men tack och försök inte förminska dig själv nu, du har ju gjort samma sak och delat med dig.. 😉

Såklart att dom var stolta det var ju en väldigt fin grej du gjorde och skönt att det känns bättre nu. 🙂
