Social ångest

Medicin erfarenheter

2018-01-24 16:14 #0 av: Silla9

Hej!
Jag har varit begränsad länge av min sociala ångest. Egentligen sen jag var liten men det är ju andra slags krav på en när man blir vuxen. Jag har gått kbt i ca 2 år och utsatt mig för mycket tycker jag. Har jobbat på hemtjänst och i förskolor, rest till Sydamerika ensam under tre månader, börjat en utbildning i höstas på en ny skola (Där jag fortfarande inte lyckats släppa nån inpå riktigt). Och visst det har blivit lättare för mig. Jag har inga stora problem med den första kontakten med nya människor längre, men när det kommer till att verkligen börja lära känna människor har jag problem. Som jag inte hade när jag var liten och det bara blev. Jag blir såå nervös när det är meningen att man ska släppa kontrollen lite och bli spontan. Tror faktiskt inte jag kommer lyckas med det utan medicin. Fast jag är väldigt skeptiskt till medicin och har försökt utan i flera år.

Skulle behöva lite stöd. Ni som har tagit eller tar medicin hur har det påverkat er?
Behöver hjälp att som sagt släppa på kontrollen lite, den effekten som alkohol har..
Jag dricker nästan aldrig alkohol, men då är enda gången som jag slappnar av..

Skriv gärna om era erfarenheter av medicin! Eller om ni blivit hjälpta av något annat :)

Anmäl
2018-01-24 16:41 #1 av: Lonaa

Jag äter Anafranil (samt Sertralin och Lamictal/Lamotrigin), främst mot depression och andra typer av ångest men den ska ju ha effekt på social ångest med.
Det jag tycker att den hjälper lite mot är vad jag kallar ”fel-tankar”, där jag tolkar allt som händer eller sägs negativt. Mest är det faktiskt med människor jag känner rätt väl, jag får det till att de inte tycker om mig osv.
Annars så är det nog främst så att alla medicinerna tillsammans ger mig en bättre grund mentalt, inte specifikt mot social ångest utan snarare så att jag kan tackla den bättre. Alltihop hänger i en enda stor härva för mig med olika diagnoser och funktionshinder.

Har du gått i någon gruppterapi? Jag var VÄLDIGT tveksam men har gått i ett drygt halvår, visserligen riktat mer allmänt mot psykisk ohälsa och ångest, men det har gett väldigt mycket, mer än separat KBT.
Att prata med andra i samma sits och dela både negativa upplevelser och bra grejer, kanske olika små knep man har för att klara sina svårigheter har varit suveränt.
Om jag verkligen kan ANVÄNDA det i praktiken så att säga är jag inte säker på, men det har definitivt gjort mig lite starkare inombords.

"Glass löser allt!" /Källa Glassgård, Öland
Toktantens dagbok - Om hästar, hundar och livet i största allmänhetBlomma

Anmäl
2018-01-25 07:52 #2 av: Silla9

#1 tack för svar :) okej vad skönt att du har hittat något som du blir hjälpt av. Vad får du för biverkningar? Var det bara i början?

Jag har gått i gruppterapi också. Den var ganska bra. Bara att få lite tips och höra hur andra har det. Jag vågade knappt säga någonting dock :| det hjälpte inte jätte mycket iaf, även om det var bra.

Anmäl
2018-01-30 04:46 #3 av: Tomheten

Hur kom ni i kontakt med gruppterapi? Hur många är man i en grupp?  Jag känner mig alltid obekväm när andra tittar på mig men det är kanske det man ska träna på i gruppterapi?

Anmäl
2018-01-30 06:24 #4 av: Silla9

#3 jag gick hos en kurator på vårdcentralen som också höll i en gruppterapi. Så jag började där efter att ha gått hos henne ett tag. Jag tyckte det var jätte jobbigt och vågade som sagt knappt säga någonting men var ändå givande att dela med sig lite med andra och få tips av varandra också.

Anmäl
2018-01-30 23:30 #5 av: Tomheten

#4 Tack för svar. Hur kom du i kontakt med kuratorn? Om du har lust att berätta lite mer om hur ett möte går till. Hur många var ni? Fanns det någon ledare med eller sitter man bara där och väntar på att någon ska säga nåt? Gick ni ut på stan tillsammans också?  Jag skulle behöva träna på att åka kollektivtrafik och röra mig i situationer där det  händer mycket på en gång.

Anmäl
2018-01-31 08:36 #6 av: Silla9

#5 för mig var det bara att ringa till vårdcentralen och boka en tid hos deras kurator. Tror inte det brukar vara jätte lång väntetid. Några veckor kanske, det varierar nog. Hon jobbade kbt inriktat. Sen var det hon och en till som höll i den här gruppen. Vi träffades en gång i veckan, tror det var tänkt i ett halvår. Vi var runt 5 pers. Träffades alltid där och så hade de som höll i det planerat lite vad vi skulle prata om. Men vi i gruppen styrde det ganska mycket också. Lite för mycket kanske, jag hade tyckt det var lite bättre om hon styrt upp lite mer för det var alltid vissa som pratade jätte mycket och andra som inte vågade fast de ville. Men generellt var det bra :) värt att prova! Om de har någon grupp på din vc.

Anmäl
2018-02-01 00:47 #7 av: Tomheten

#6 Verkar inte som min vc erbjuder gruppterapi, bara kbt. Jag har redan gått i kbt via psykiatrin så det är nog inte aktuellt. Jag har bara två frågor till om du inte misstycker. Hur mycket kostade gruppterapin? Var det någon som rodnade under samtalen?

Anmäl
2018-02-02 06:57 #8 av: Silla9

#7 jag kommer faktiskt inte ihåg hur mycket det kostar. Ungefär lila mycket som en kuratorstid på vc.
La inte märke till att någon skulle ha rodnat ;) men det var flera som var obekväma med situationen.

Skulle jätte gärna läsa fler erfarenheter av medicin! :) eller om ni blivit hjälpta av något annat.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.