depression drivkraften till social fobi?
jag har nyligen insett att jag haft depression under många år. Jag har bara inte sett det på de viset, utan jag har istället trott att det är normalt att må som jag gjort eller iallafall gjort lite "undantag" när det gäller mig själv.
Hursomhelst så har jag nu när jag försöker vara gladare och knuffa bort negativitet märkt att det gör stor skillnad för min sociala fobi. Istället för att hamna i "gamla banor" och föreställningar om att människor är dömande, får jag en mer positiv syn på verkligheten. Vilket gör det mycket lättare att socialisera.
Jag kan liksom prata för att jag själv vill, för att jag är glad och inte tror att folk kommer bedöma mig negativt. När jag är mitt "vanliga", nedstämda jag handlar allt om att jag ska "ta mig igenom" situationen och prata just för sakens skull.
Det är däremot svårt för mig att hålla humöret uppe, och det är i korta perioder som jag känner mig lycklig och glad…
Men det verkar ju nästan efter mina upplevelser som att negativitet/depression är kärnan till Social fobi? eller går det att vara positiv och lycklig trots att man kämpar med Social fobi?
jag har liksom försökt jättemycket för att lätta på ångesten, gått i KBT bland annat, men det enda som verkligen hjälpt är just det här med att bli positiv. Vad tror ni?
- Redigerat 2020-12-19 22:55 av Lia
![[Memento Mori]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
När man är deprimerad så kan kan man bli osocial av den enkla anledningen att man inte mår bra så din depression kan helt klart förvärra sociala fobin.
Men självklart kan man vara positiv och lycklig även om man har Social fobi, det tär lite på krafter emellanåt men det går. 
Har du någon hjälp angående din depression? Annars kan det vara ett alternativ om du känner att fobin lättar när du mår bättre.
ja, det är intressant för jag har inte tänkt på det på det sättet tidigare. Jag menar, jag har alltid trott att min nedstämdhet är ett resultat av min sociala fobi, men det kan ju faktiskt vara tvärtom. Är man olycklig så är det ju inte konstigt att man tycker det är jobbigt att prata med folk.
Men hur kan man egentligen bota depression? kan man ens "få bort" den helt om man haft det så länge? har inte direkt pratat med någon om det ännu.
Det där är lite av ett dilemma tyvärr, det finns så mycket som kan spela in på hur man mår. Själv så är jag ju vegetarian och slarvar jag med maten under en tid så blir fobin i princip alltid mycket värre. Så även att äta rätt och sova tillräckligt är viktigt för att må bättre.
Angående depression så beror det på vilken typ det är, exempelvis bipolär tror jag är åtminstone väldigt svårt att bota helt men det finns ju mediciner och behadlingar som underlättar enormt. Medans en "vanlig" depression går att bli av med helt. Jag tycker helt klart att du borde prata med någon om du känner dig deprimerad för mycket går att förbättra. 🙂
okej men då ska jag se till att hitta någon 🙂
Vad bra, lycka till. 🙂
Starta ny diskussion