vill ha jobb på ica men är rädd...
…som titeln lyder, jag skulle alltså behöva tjäna ihop lite pengar och jag tror att min lokala livsmedelsaffär skulle vara ett bra ställe det ändamålet, men så är det ju det här med min sociala fobi…
…jag är 17 år, har inte haft något sommarjobb eller extrajobb tidigare (endast prao två ggr i 9:an) och det, (dålig erfarenhet), i kombination med Social fobi (dåliga social skills) känns inte som en sådär jättebra mix. Jag kan liksom inte göra som många andra i min ålder, bara "droppa" in nånstans och låta charmen göra jobbet.
Därför undrar jag, förutom att ni gärna får ge mig lite allmänna tips, om det skulle vara en god idé att mejla ansvarig på butiken först? bara för att se om de skulle vara intresserade av extrapersonal. Att bara gå in i butiken och leta upp någon och fråga hade känts jättejobbigt för mig, och chansen är nog då större att jag helt avstår från att skaffa jobb…
- Redigerat 2020-12-21 23:59 av Lia
Min fråga är kommer du att klara av det om du eventuellt får ett arbete? Stå i kassan och hälsa på hundratals människor per dag? Vara jagad genom affären av kunder som ber om hjälp och undrar över saker och förväntar sig att du har svaren?
I sådana fall så visst maila, men det sociala är en stor del av arbetet, varför att visa sådana styrkor är positivt.
jo det förstår jag, men det är just hela den här biten med att skaffa jobbet som jag tycker är svårt. Jag går ju tex i en stor skola varje dag från morgon till kväll, och det klarar jag för att jag "måste". När jag väl har något att gå till så gör jag det liksom…
låter kanske konstigt men jag är inte så himla blyg när jag väl är i en social situation.. det är mer allt innan som gör mig nervös…
Jag har jobbat inom handel och också haft praktik innan på olika matbutiker. Kruxet är just kassatjänst, för det är cirkulerande. Få gillar kassan nämligen då det är slitsamt för kropp - så då skulle många välja bort och ingen blev kvar.
Kassan försökte jag smita från varje gång, som praktikant eller sommarjobbare - eller familj går det an att bara packa upp varor eller vara kallköket t ex. Men inte om man skulle bli anställd, då var det bestämt nej varje gång. Extra-hjälp söks oftast för kassan.
Men gör ett försök tycker jag, kanske kan Du stå i charken t ex, som inte drar lika mycket folk och är mindre stressigt.
Annars kan jag rekommendera storkök om Du vill laga mat? Skolmatsal, äldreboende osv dä man kan gömma sig i köket/disken.
Visst kan du mejla och fråga dom men jag vill bara fråga om det inte är möjligt att du försöker se det som ett "måste" att gå och prata med dom istället?
Särskilt affärer brukar uppskatta att man går dit och presenterar sig. Ett litet tips är att du övar på någon du känner, exempelvis kompisar eller föräldrar innan.
Om man skickar in en ansökan via mail så bör man ändå följa upp med antingen ett besök eller ett samtal. Så om du kanske kan ringa i alla fall? Jag brukar skriva upp lite stödord för vad jag ska säga.
ja, jag ska nog försöka ringa dem istället.
Emelie046: jag känner igen mig i det du säger: att man är nervös just för att SÖKA jobbet och inte lika mycket för att ha jobbet. Av den anledningen tror jag absolut att du kommer att klara det. Jag har klarat att vara telefonintervjuare trots att jag har telefonfobi och trots att jag fortfarande har svårt att ringa folk privat (hehe).
Mitt råd är: gör det. Försök att på något sätt söka jobbet. Jag vet inte hur du ska göra för att det ska kännas bäst för dig, men jag vill verkligen ge dig rådet att inte bara skjuta upp det. Jag är extremt bitter för att min sociala fobi tog bort alla mina chanser till arbetslivserfarenhet när jag var yngre, så att jag måste starta med de okvalificerade jobben nu när jag egentligen är för gammal och arbetsgivarna ifrågasätter varför jag inte har jobbat tidigare.. Vilket ger mig ännu mindre chans att få jobb och arbetslivserfarenhet.
Mina första jobb var som dogwalker (är det ännu) och det hjälpte otroligt mot min rädsla för att gå på arbetsintervju. Hundägarna ville ju också prata med mig (en intervju), men det kändes mer informellt och jag klarade det faktiskt galant. DÅ blev jag arg på mig själv att jag i flera år valt att inte söka jobb, pga mina rädslor.
Och får du inte jobbet? Big deal, skitsamma, vässa din presentation, se det som en utmaning, och sök något annat :)
tack så mycket! verkligen nyttigt att läsa.. och sen har du ju helt rätt i det med att inte få jobbet också, även om jag inte får det är det ju ändå en prestation från min sida som hjälper mig att få jobb nästa gång…
Ska ringa dem idag! Nervös.. Kan ni hjälpa mig med hur jag ska "lägga upp" det jag ska säga? Är det tex bäst att hålla det så kortfattat som möjligt om mig och nästan fråga om extraarbete direkt, eller är det bättre att först presentera mig själv lite utförligare? Förlåt för dumma frågor, blir så när jag är nervös :S
Det absolut första du ska göra är att fråga om du kan få prata med personen som är personalansvarig, på så sätt förstår de vad du vill.
Sen tycker jag att du ska fråga om extrajobb ganska snabbt men se till att ha förberett dig för en liten presentation, som ålder, varför du vill jobba där, tidigare erfarenheter.
Lycka till, jag håller tummarna. 🙂
har gjort det nu, gick inte alls bra och är helt skakig…
mannen som svarade var rätt otrevlig och bordus, han svarade liksom "hallå" och när jag sa "xx heter jag" svarade han "oj då" som att han gjorde narr av mig…😢
jag frågade iallafall om de möjligtvis hade behov av extrapersonal, och han svarade nej direkt och sedan sa han hejdå..
är bara ledsen nu. Försökte verkligen vara trevlig och han lät bara irriterad och nästan elak…😕
Jag beklagar med det var verkligen modigt av dig att du ringde i alla fall. 🌺
Ta inte åt dig av att han lät otrevlig, det är ganska tidigt än så finns en risk att de håller på att öppna affären eller att de har fått in beställningar eller något annat så att han är stressade just nu.
Finns det ingen annan affär i närheten som du kan söka till istället? 🙂
tack<3
ja, jag ringde kanske vid en extra stressig tid på dygnet… det är synd bara för jag bor i en liten by där det inte finns mycket andra möjligheter… det är ganska mycket privatföretagare och oftast är de väl de större företagen behöver extrahjälp? nej jag vet inte riktigt hur det blir med jobbet nu… det finns ett bibliotek, de kanske kunde behöva någon? tycker väldigt mycket om böcker så där känner jag mig nästan hemma i miljön redan 🙂
Mindre företag kan också behöva extra hjälp ibland.
Brukar du vara mycket på biblioteket så att dom som jobbar där kanske känner igen dig? Det är i såna fall ett stort plus men jag tycker du ska fråga där ändå och om du trivs i miljön så blir det säkert lättare att jobba där också. 🙂
Men, jag vet ärligt talat inte hur mycket jobb det är i bibliotek. Kanske inte krävs så mycket personal men som sagt fråga i alla fall. 🙂
emelie046; bibliotek har som regel mycket tajt budget så tyvärr tror jag inte att de på mindre orter har råd med extrapersonal.
Du är i en svår ålder när du inte får ha eget ansvar, så när du fyller 18 år blir det enklare att få arbete inom hemtjänst/på boenden.
Idag skulle jag föreslå att söka inom snabbmatsbranchen och på callcenter, de tar ofta in mycket personal.
#11 Du ska vara stolt att Du vågade ringa. Att han sedan var så snorkig var inget personligt. Jag hade en chef på HP/Willys som var så stressad hela tiden och hon kunde upplevas som kall. Och jag kunde känna mig dum, som knappt hann säga "ursäkta, jag undr.." då hon redan sprungit förbi…
Extra-hjälp borde alltid vara välkommet. Fast anställning är dock som någon skrev ovan, väldigt svårt på mindre ort. Är själv född i mindre stad och de blev extra-jobb och praktik - för gratis arbete är mer välkommet.
Men jag undrar vad AF Eller FK säger? En praktik är ju alltid intressant (istället för att vara hemma) - och då kan Du få erfarenhet och ev få in en fot i ett företag. Eller känna att detta var inte för mig.
Tycker du ska vara stolt som vågade i alla fall 🙂