Blir nästan lite trött
måste skriva av mig lite bara
Blir nästan lite trött på mig själv över hur stora krav jag har. Blir det inte bra så vill jag inte göra annat än att ligga i sängen och det är då tankarna snurrar.
Det finns så mycket "tänk om", men det som har hänt har hänt. Varför bryr jag mig ens?
Det var en kille (som går på min skola och är 2 år yngre, men onödigt söt haha 😊) idag som frågade angående tåg och ersättningsbuss, jag svarade utan att tänka - men ändå gav jag "rätt" svar men på "fel" sätt. Jag hade en tråkig ton i rösten, lämnade ute en detalj som jag borde ha sagt och så vidare.
Men jag var duktig som svarade, eller hur? Visst var jag det. Jag ryckte inte på axlarna, vek inte undan för hans hand som nuddade min axel för att få kontakt med mig, som jag skulle gjort för bara någon månad sedan. Jag gav honom ett rakt svar, inblandat med några jag vet inte i och med att jag faktiskt inte hade någon som helst aning om vad som skulle hända. Jag kollade honom i ögonen, men också bort för att det inte skulle bli allt för awkward.
Tänkte egentligen inte överhuvudtaget när jag stod där, orden bara flög ur mig.
Men ändå har jag den här känslan som hoppar i mig. Det gör seriöst ont. Varför? Jag blir galen på det här. Varför kan jag inte bara vara glad över att jag fick pratat med honom? Varför kan jag inte bara vara glad över att jag faktiskt fick ur mig ord överhuvudtaget? Är det tanken att jag kommer se honom igen som gör det så himla svårt att släppa det? Tanken av att han inte fick en bra bild av mig?
Så många frågor men inga svar.
(visste inte vilken grupp?)
Sajtvärd för Naturfoto & Musik
Medarbetare på Djurfoto
- Redigerat 2020-12-21 23:42 av Lia
![[Memento Mori]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Hejsan, har lite dåligt med tid just nu men tänkte skriva ner ett snabbsvar till dig ändå.
Med Social fobi så har man ju oftast lite extra koll på en själv och vad man gör så jag känner verkligen igen det där att man går igenom vad som hänt flera gånger i huvudet efteråt och märker av olika "fel" som man kan ha gjort. Och när det är folk man kommer att träffa igen (och kanske även gillar? 😉) så blir det oftast värre.
Så jag tycker att du ska försöka att inte tänka så mycket över det utan sysselsätt dig med något annat. Vad som har hänt har hänt och jag tycker ändå att det låter som att det gått bra. Alla kan bli lite stressade när någon bara kommer fram och frågar något sådär.
Du svarande ju ändå rätt och som sagt så verkar det gått bra, plus att du kanske kan få prata med honom igen nu när ni ändå redan pratat en gång? 🙂
Håller med #1
Känner så väl igen den där känslan. Som om man gjort något fel även fast man inte gjort det. Verkar jag konstig, tråkig, puckad..osv.
Pratade med en kille på gymmet som är där ofta. Han har Down´s syndrom, och ser ut som ICA Jerry ungefär ^^
Han pratade om hur han ställde in gåbandet, och sa det väl på ett lite udda sätt, men jag spelade med bara och sa "ok, jag förstår" men jag fattade inte alls vad han menade förrän jag gick hem ifrån gymmet..och så känner jag mig puckad! För att jag inte fattade hans "konstiga" förklaring på en gång.
Vad hård mot sig själv man är egentligen, fast det inte är befogat 🙂
Tack båda två!
#1
Ja, tycker om och tycker om. Han är väldigt söt, dock har han flickvän 😊
Började också tänka på det där att man faktiskt kanske kan prata med honom igen och det kändes bättre men ändå inte bra. Känns bara som att det kommer bli väldigt konstigt, en sån situation där man inte vet vad man ska göra. Äsch, tänker för mycket tror jag.
#2
Det där känner jag igen. Man känner sig väldigt dum som inte förstår!
I vilket fall som helst så tror jag att jag överlever!
Sajtvärd för Naturfoto & Musik
Medarbetare på Djurfoto
#3 Ja det viktigaste är ju att man överlever. 😉
Och jo jag tror nog att du tänker lite för mycket över det men som sagt så är det ganska vanligt. Försök bara att distrahera dig lite med något annat så går det säkert över. 🙂
Starta ny diskussion