Låter som en typisk tvångstanke. Finns jättebra behandlingar mot det. Jag har haft hur många tvångstankar som helst, några steg som fungerat för mig är:

Testa någon gång att sätta dig nästlängstbak. Sätt en tid beroende på hur länge du orkar, tex 10 min som du ska sitta där. 
Och fokusera på ångesten. Tänk på att den finns där, men att det är okej. Lär dig känna igen den (låter ascheesy).
När du känner att det blir jättejobbigt flyttar du längst bak. Gör denhär övningen så ofta du kan och förläng tiderna.
Tillslut kommer du glömma bort att det är jobbigt och snart behöver du inte flytta på dig alls.
Du kan också flytta längre och längre fram, pusha sig själv och var hård.
Tänk alltid på obehaget och tänk på att det faktiskt inte händer någonting, mer än att det känns jobbigt.

Ok, tack för tipset :) Flera får gärna ge tips :)

Jag hade samma problem också i skolan, eller snarare jag satte mig längst väggen och vred mig så att jag sätt lutad mot den. 😉

Vet inte hur det är med dig men i mitt fall så var det för att jag "inte litade" på att ha människor bakom ryggen utan jag ville gärna se dom. Men ja, som #1 säger så är det nog det enda man kan göra att försöka träna bort det.

Jag vet inte riktigt varför jag så gärna vill det men tror att det är för att det känns som att alla kollar på mig och på allt jag gör så råkar jag göra något som jag anser är pinsamt blir det mycket jobbigare om jag sitter längre fram än om jag sitter längst bak :P

Jag fördrog helt klart att sitta endera invid väggen eller längst bak i klassrummet, eftersom man syntes mindre där. Men jag upptäckte att om jag var tvungen att sitta någon annanstans så gick det bra ändå. Försökte bara koncentrera mig på lektionen istället. Visst kände man sig mer utsatt, men det funkade som sagt. När jag senare pluggade på universitet spelade det ingen större roll för mig var jag satt. Så det går att träna bort. Är det väldigt jobbigt för dig så ta det steg för steg. Prova att sitta någon plats längre fram under någon lektion o.s.v., tills att du känner dig mer säker.

En sak att tänka på är att folk ofta har betydligt mindre koll på en än vad man tror. Skulle gissa att mycket som du tycker är pinsamt inte läggs märke till alls av dina klasskamrater.

Var samma här för mig.. Var alltid först in i klassrummet. Hoppade över en hel lektion ibland om jag kom försent på morgonen. Vägrade gå in i klassrummet när alla redan satt ner.

KBT hjälper.. låt det vara en uppgift på KBTn och fyll i dina automatiska tankar och ifrågasätt de.

Jag känner mig obehaglig när det sitter någon bakom mig och vill typ inte röra på mig då! Funderar mycket på vad dom bakom tänker när ja rör mig, väldigt jobbigt!

Jo jag satte mig alltid oxå längst bak i skolan. Men det hjälpte inte alltid, dom kom på hur dom skulle vara elaka mot mig endå. Men jag såg oftast det komma iallafall, så det var mycket tryggare att sitta längst bak.