Bra idé haha! 😉
Måste dock fundera lite på det först, kommer inte på något på rak arm🤔

#1 Jo jag tyckte den kunde vara bra att få se båda sidorna, även om det kan vara svårare att se och minnas de bra sakerna som man lyckas med. 🙂

Själv så "fuskar" jag lite och tar en om en händelse som jag redan "gnällt" lite över i det dolda delen så jag kopierar helt enkelt över det mesta hit: 

"Under lunchen (29/8) så stod det en dam mitt på stan och grät och även om jag har Social fobi så kan jag helt enkelt inte låta bli att trösta folk som gråter. Tyvärr så kunde hon varken svenska eller engelska utan pratade på någon blandning mellan spanska och franska så jag förstod inte vad hon sa och hon förstod inte mig. Väldligt jobbigt. Men efter ett tag och väldigt mycket tålamod så fattade jag att hon behövde pengar till kläder och barn som gick i skola så jag visade att jag tyvärr bara hade kort och lyckades visa att jag kunde betala i affären i stället. Så vi gick in och hon blev väldigt glad och valde en del kläder en ryggsäck och massa strumpor, hon såg verkligen till att välja det billigaste hon kunde hitta och, jag är rätt säker på, att hon frågade så det verkligen gick bra. Nåja, fram tills då hade jag bara lite lätt ångest och tyckte snarare att det var jobbigt och tråkigt att vi inte förstod varandra.

Sen när vi väl kom fram till kassan så blev det värre, kortläsaren krånglade, de hade ett "ta tre betala för två"-erbjudande (hade 5) på strumpor så expediten blev lite fundersam och jag blev tvungen att fråga om storlek på strumporna och gick tillbaka och tog ett par till.

Och nu blev det riktigt hemskt. Damen blev totalt överlycklig och skulle absolut ta min hand, kysste den flera gånger (bacill och lite "kroppskontakt"-skräck) och sa "merci madame" ett flertal gånger medans expediten stod bara där och riktigt stirrade på mig och sa "köpte du verkligen allt det till henne?", damen gick tillslut iväg men expediten riktigt dränkte mig med komplimanger dessutom så kunde han språken bättre så ha översatte det som han hört åt mig och jag tyckte det kändes som jag bara stod där och log som ett fån men jag vet ändå att jag lyckades prata lite och svarade på några frågor."

Minna minnen blir väldigt långa känner jag men vet inte riktigt hur jag ska kunna förkorta dom heller så ni får nog leva med det, "tyvärr". 🤔 

Får se om jag kommer på något annat också. 🙂

när jag trots Social fobi tog modet till mg och började prata med Seike och Yohio på UppCon 2012.

Jag och Seike har fortfarande kontakt, och sedan den dagen har mycket hänt med mig, positivt. 😃

#2 Så himla bra gjort! Hoppas att du känner dig stolt över det du gjorde även om det kändes jobbigt 🙂

#3 Härligt att det hänt så mycket positivt för dig sedan den dagen!

Hm, det är nog en hel del. En viktig sak är nog ändå att gå runt med CV på olika arbetsplatser och presentera sig. 🤢

#2 Wow det var extremt generöst. Tja jag lyckades stå framför hela klassen på en kurs jag var på och redovisa en uppgift vi hade fått, det tog ungefär 10 min. Svettades floder men darrade faktiskt inte så mycket på rösten, bara stundvis.

Sen frågade jag ut en kvinna på jobbet på en date för inte så länge sen, det var bland det svåraste sakerna jag gjort i mitt liv. Men hon sa såklart nej när jag stod där och skakade i princip nästan och såg ut som jag helst ville springa iväg. Hon vart säkert rädd den stackarn Hehe. Men jaja jag ser det som träning, varje gång jag gör nått sånt så går det lite lättare :)

#2 Du är snäll du, väldigt generöst av dig 🙂

Mja, hade en positiv upplevelse för ca två veckor sen. Satt hemma och uggla vid datorn som vanligt vid lunchtid, och hörde en äldre dam som ropade på hjälp i trappuppgången. Gick ut i trappen och såg en annan tant stå där och stirra förskräckt, men gjorde ingenting ^^ Gick upp och kolla våningen över mig, och där ligger då den här stackars tanten på ca 70-75 år i sin hall på golvet, med dörren öppen. 

Hon hade en benprotes på ena sidan och hade ramlat i hallen och kom inte upp sen. Jag frågade om hon var skadad först så att jag inte gjorde illa henne mera innan jag lyfte upp henne. Hon sa nej, och undrade om jag var från ambulansen 😃

Lyfte upp henne och kollade så hon var ok, sen fick jag en kram, hon tackade så mycket, och jag gick in till mig sen. Några dar efter kom hon förbi och lämnade en "tack-blomma" till mig, det kändes bra 🙂

Nu har jag kommit på vad jag ska skriva här!
SF-träffen i Stockholm såklart! Bara det faktum att jag vågade åka dit gör mig lite förvånad. Och att jag vågade prata så mycket med personer som jag inte träffat förut och inför flera personer samtidigt dessutom, vet knappt om det hänt förut. Så det gjorde mig verkligen glad och hoppfull! 🙂😃

Jag är väl mest nöjd med att jag lyckades lära mig hantera min fobi för muntliga presentationer efter att jag gått ut gymnasiet. Jag hade stor nytta av det när jag pluggade på universitetet senare.

Alla muntliga redovisningar jag lyckats gjort. I högstadiet redovisade jag aldrig, men nu på gymnasiet har jag inte missat en enda redovisning. Trots att jag mått dåligt innan.
Samt att jag lyckats få vänner på gymnasiet , efter att varit utfryst i högstadiet så har det varit ett stort steg för mig att våga knyta kontakt med nya människor.

Jag är väldigt glad över att jag valde ett gymnasium på annan ort och därmed gick ett program jag ville gå, istället för att gå samma program som mina vänner från högstadiet. Jag har ingen aning om hur jag skulle vara som person idag om jag inte gick på det gymnasiet som jag valde att gå på. Det var ju tack vare den gymnasieklassen som jag blev av med min sociala fobi.

Att jag kan ringa samtal igen, fråga efter vägen och träffa nya människor! Har verkligen kommit en bra bit på vägen känner jag, bara att redovisa jag har svårt för fortfarande 🤐

Det enda jag har kvar från SF är att jag fortfarande kan bli darrig i handen när jag ska äta offentligt. Måste koncentrera mig varje gång jag äter ute och tänka att ingen kollar på mig eller att jag inte bryr mig hur jag ser ut när jag äter och vad andra tänker om mig.

Oo, jag kom på en till liten grej, jag blev Sajtvärd. Det tyckte jag var läskigt kan jag lova.. 😊