Är detta social fobi?
Hej!
Jag har på senaste tiden börjat undra om inte jag också har någon slags Social fobi.
Jag har i så fall ingen som många andra har, gillar inte att umgås med människor, rädd för att prata i telefon osv osv.
Nej, jag har problem med att äta tillsammans med människor jag inte känner. Låter helknasigt men så är det. Jag undviker att äta på restauranger eller snabbmatskedjor, och att äta med främmande eller folk jag inte känner jättebra tycker jag är jobbigt. Jag gör det ändå, naturligtvis, men helst av allt skulle jag bara vilja sätta mig helt ensam vid mitt bord och äta i lugn och ro.
Visst låter det konstigt men jag kan inte rå för det, när jag gör det så känner jag mig generad på något sätt, vet inte heller varför.
Problemet är det att jag vill helst inte äta alls (som jag skrivit tidigare) eller bara väldigt lite. Det har lett till att tex. när vi får gäster så äter jag jättemycket snabbt och onyttigt för att inte vara hungrig senare när man ska äta, utan då tar jag bara pyttelite. Det tror jag också har gett upphov till min övervikt.
Är detta en slags Social fobi, eller är det mer en ätstörning? Eller både och?
Och hur ska jag lära mig att kunna umgås samtidigt som jag äter något? Jag tycker det är jättejobbigt såhär som det är nu.
Förslag mottages tacksamt.
Är jag ensam om min "ätstörning"/sociala handikapp?
- Redigerat 2020-12-19 23:14 av Lia
Hej Jag har fått diagnosen socialfobi av min psykolog och har bland annat haft samma problem som dig (vet inte om det har med socialfobin att göra dock). När jag är med människor som jag inte är jätte bekväm med så blir jag skitnervös över att äta inför dom. Är i största allmänhet jätte rädd för att göra bort mig, räcker med att jag tappar gaffeln i tallriken så skämms jag. Tänkte kanske är skönt att höra att du inte är ensam plus att jag också är himla nyfiken på om det är en del av socialfobin.
Jag är precis likadan :/ Fast jag vågar nästan inte ens äta inför min egen familj
#2 Jaha, jo det gör jag. (är TS)
Jag har också haft det riktigt svårt med att äta i skolmatsalen eller ute, ibland har jag fått äta inne på toaletten.
Det här med att inte kunna äta bland folk har jag med, men jag tror inte att det har med socialfobi att göra då en person med socialfobi har många andra problem. Min bästa vän har också stora problem med att äta bland folk, men hon är den mest sociala och vågade person jag känner, och hon har aldrig någonsin ens haft en tanke på att hon har socialfobi.
Känner även andra som känner ett extremt obehag gentemot detta och vissa som helt enkelt inte klarar av det.
Jag tror att det är rätt naturligt, det är ju inte så kul att folk sitter och kikar på en när man äter, det är ju rätt utmanande att sitta och proppa i sig mat, tugga och svälja. 
Det verkliga livet existerar i fantasin. Did I mention demons?
Det där att man kan verka vara en otroligt social människa kan vara en mask man lägger på. Jag var otroligt social tidigare, var klassens pajas ovh var alltid i centrum. Det var något jag gjorde för att jag var så jäkla osäker, När det sedan förvärrades så kunde jag inte ens gå ut bland folk. Ingen av mina vänner hade nån aning om mina problem först det vart så illa att jag slutade gå till skolan.
#6 Själv anser jag att har man socialfobi så kan man inte låtsas bort den. Tänk, vad jag skulle låtsas i sådana fall. 
Det verkliga livet existerar i fantasin. Did I mention demons?
Jag har också problem med att äta framför människor jag inte känner, speciellt om det är fullsatt och man är ny på stället.Jag känner hur jag darrar när jag ska föra besticken mot munnen och känner mig dum p.g.a det.
Föredrar därför oftast att äta ensam, i alla fall någonstans där jag inte har folk som sitter rakt emot mig.Men aptiten är det inget fel på annars :)