Hej.

Jag har alltid varit blyg när jag var liten men nu har de blivit lite värre med åren. 

För det första så hatar jag att gå själv förbi folksamlingar och tror alltid de säger nånting om mig då jag går förbi. Att gå igenom skolan helt själv utan en kompis hatar jag, då går jag helst omvägar där det inte sitter några personer. 

Måste alltid ha någon med mig när jag ska till läkaren och dylikt. Kan inte berätta om mina problem utan de måste mamma eller någon annan person jag har med mig göra. 

Jag kan inte gå in i affären och handla själv (kan endast handla godis och dricka) för då är jag rädd att folk ska kolla på mig och mina matvaror och undra varför jag köper de. 

Jag kan inte gå in till skolan själv utan måste alltid vänta på en kompis så jag kan följa henne med in på skolan för då känns det mycket bättre. Är jag försenad till skolan så skolkar jag hellre än att fara dit så jag slipper gå in i klassrummet när alla redan är där. 

När någon väldigt framåt person börjar prata med mig och ställa frågor så svarar jag mest bara ja/nej eller skrattar för jag får inte fram något annat ord och vill inte heller. 

Jag är ofta avundsjuk på människor som vågar ta för sig och prata med allt och alla då jag själv inte klarar av det. 

Svarar aldrig på dolt nummer eller något nummer jag inte har, kan även strunta i att svara när kompisar ringer för jag hatar att prata i telefonen. 

Nu ska vi redovisa för skolan om två månader och jag sitter och oroar mig nu för det. Vill verkligen inte göra det för det hatar jag och känner mig jätte obekväm. 

Men när jag är med mina kompisar är jag väldigt framåt och tar för mig. Då är jag varken rädd eller blyg för nånting och kan prata på väldigt mycket men det är just med personer jag inte känner eller dom som jag bara är smått bekanta med. 

Tror ni jag har en Social fobi? Isåfall finns de nånting man kan göra åt det här?