Jag har haft det tänket tidigare i mitt liv. Jag hade mycket dåligt självförtroende.

Jag fick gå på en kroppsläsning för - tja, över 10 år sen- och den mannen sa några väl valda ord till mig om mig själv - däribland - du läser mellan raderna - du tar inte ett svar för vad det är utan söker alltid orsaker - rätt! Jag klarade inte heller av att få ett nej, utan tänkte då att jag är världens tråkigaste människa.

Sen sa läsaren en sak till - när du ältar blir du ful, när du ältar och nojar blir du ful. Rätt! Jag ältade ju varför jag fick just det svaret och jag blev ful mot mig själv - talade om för mig själv hur himla kass jag va..

Det var svårt att sluta älta/noja men jag lärde mig själv att säga högt - nu ältar du, sluta.. och jag har lärt mig.

Så när jag numera frågar vänner om fika och får ett nej, då är det ett nej, de har inte tid - utan att jag ältar eller rackar ner på mig själv.

Har numera bra självförtroende utan att gå med näsan i vädret..

hoppas det ger dig en mental klapp och kanske kan du förändra tänket

🙂

har samma problem… och grejen är, att även om det ofast är det att folk inte hinner, så tycker jag att det finns visst de som försöker undvika en och när man påpekar det så skyller de alltid ifrån sig…

Det kanske hade varit lättare om folk sa som de tänkte istället, i alla fall lite oftare… Man behöver inte säga det på ett taskigt sätt men om personen A försöker undvika personen B och så uttrycker personen B sina misstankar om att personen A egentligen inte vill träffas alls, ja då tycker jag det är betydligt mer elakt att ljuga och säga att man visst vill träffas och att person B bara inbillar sig osv. För gör många så så kan person B till slut undra om hen är galen eller något eftersom man får en känsla som är riktig men kan inte bevisa den och ingen bekräftar den…